Min vän, Lofta, är som en sån förälder som aldrig talar om för en att man är dålig på någonting, anser hon själv. Därav kan jag sjunga hur hög och förfärlig opera som helst! Åh så duktig, säger hon och klappar i händerna. Det gör mig glad. Alla andra säger till mig när jag sjunger opera, frågar om jag har ont i magen eller pekar på öronen för att påpeka tinitus. Lofta är en bra förälder.