En gång i livet måste  man nog göra sin blogg-karriär. Den skulle nog egentligen kunna vara baserad på väldigt mycket här i livet. Denhär är baserad på det bästa i mitt liv, Emem! Emem är det Chrillianska ordet för prinsessa. När man tittar in i hennes ögon blir man upp över ögonen försälskad, förtrollad och svag i benen. Jag vann över alla andra och fick min prinsessa!
Nåväl, man skulle kunna skriva en novell per dag med henne men tänkte jag skulle fatta mig kort.

En dag ur vårt liv:

Oftast vaknar man av en underbar blick, man blir deffinitivt inte mindre kär då.

"Gubben vill du ha frukost" är heller ingen ovanlig kommentar efter att man halvt blivit ihjäl-kysst!

Oftast börjar dagen med att jag måste lämna min sötnos helt ensam sovandes i min "stora säng" för att sen behöva sitta tår-ögd och längta ihjäl mig mellan 9-17.

Well Worth - När man sen kommer hem är hon den underbaraste i världen som tar hand om sin tröttaste man som "snart måste träna och nog sova en stund först".

Vi myser rätt mycket däremellan.

"She tells me she loves me then we fall asleep in eachothers arms."

Hon tar hand om mig:

x - Hon diskar

x - Hon dammsuger

x - Hon tvättar

x - Hon lagar mat

Hon har inte bara allt en kvinna ska ha, hon har ALLT och mycket till!

Nu sitter hon bredvid mig, vi tar ett glas vin, kollar på varandra kärleksfullt och drömmer oss framåt till Thailand.

Vem som än läser detta glöm aldrig att Emem är en 1000000%-ig prinsessa, inte vilken prinsessa som helst, MIN!


PS: I LOVE YOU!!!! DS.

Sitter här och väntar på att Christian ska komma och hämta mig så ska vi ta en tur ned till stan och halta runt och försöka (kanske) hitta någonting fint tills ikväll. Helt plötsligt när jag sitter här så börjar det superspö regna ute, har nog aldrig sett så mycket regn. Så jag tänkte "WOW, detta måste jag dokumentera". Ut med kameran, klick, och precis då slutar det. Typiskt. Nu kommer ni inte tro mig. Men jag lovar, det regnade faktiskt asmycket.

Att jag har ett ganska bra fiskminne ibland är väl inget att sopa under mattan med. Men när man går till affären tre gånger på en för att köpa toapapper och kommer hem med massa annat, utan toapapper kan man ju börja undra. Vart har mitt minne tagit vägen? Har jag glömt det någonstanns kanske? Efterlysning!

Vart ska man börja?
I lördags var det stora räkpartyt hemma hos Louise och Cesar där vi friterade allt vi kom över, lök, räkor, ost bla. Jenny, Stefan, Moa och Pontur var givet uppradade i soffan tills sent på morgonkvisten. Klockan halv fem kom jag och Christian hem. Och strax efter det bröt han två tår. Heja!

Päronen har kommit hem efter tre veckor på sjön också. Sitter och väntar på att grillen ska tändas för en liten festmåltid. Men sen måste jag skynda mig ned till herrhagen och min handikappade gubbe.

PUSS

Jag har precis nattat Christian, gett honom ett glas med nattvatten, släckt lampan och skedat med honom tills han somnade. Nu ligger jag i soffan, tittar lite på Michael Jacksons minnesgrej på tvn och känner mig helt totalt galet kärlekskrank så jag måste bara tala om det för hela bloggsverige. Jag har äntligen hittat min prins.

Departure
Arrival Flight From/To
2010-02-06 17:25 Arlanda
2010-02-06 21:50  Istanbul
2010-02-06 23:40  Istanbul
2010-02-07 13:40  Bangkok

Betalad och klar. Jag vill åka NU!

Det regnar idag. Ganska härligt. Fast ändå inte. Längtar redan grymt mycket efter sol och bad. La över lite bilder till datorn som jag (snällt) delar med  mig utav. Finns absolut ingen mat hemma. Har dock inte varit hemma på typ två veckor, men när man väl är hemma är man van med bullar, kakor och mat i överflöd. Inte nu. Det är ingen som tar hand om mig. Åh. Måste ge mig ut i regnet och köpa något på konsum.

Blä.