Det finns inte längre något riktigt konkret som håller fast mig i Oslo.
Du träffar så grymt mycket nytt folk, skaffar dig massa nya vänner. Sen flyttar en. Och så flyttar en annan. Oslo är staden man flyttar till, och flyttar ifrån. Och jag börjar fundera på om det är min tur nu.

Jag älskar Oslo. Men inget håller mig kvar. Jag önskar att det gjorde det.

Nu är jag 65% säker på att jag kommer att flytta här ifrån i November eller senast December om inte drömjobbet eller någon annan dröm finner mig.