Min gris är borta över natten tillsammans med hans jobb. Det tycker jag är dödsledsamt. Det är så kallt och tomt att sova ensam. Ingen stor klump att klänga och klättra på på nätterna. Ingen som kramar mig och håller om mig. Christian är nämligen världens största gosklump på nätterna. Han ligger gärna tätt, tätt intill mig, snosar mig på halsen och håller i mig hårt. Ibland så hårt att jag får blodstopp. Men det gör inget, det är smällar man får ta när man har en griskatt till pojkvän. Åh, vad jag älskar honom!

Pussar man på honom när han sover smaskar han tre gånger. Smask, smask, smask. Börjar han att snarka, vet man att det är dags att dammsuga. Dammsuger man dagen där på, snarkar han ej. Jättebra!!

Varje morgon väcker han mig med pussar, jag försöker alltid hålla andan för att inte förgifta honom med hunden som dött i min mun under natten. Han har faktiskt inget speciellt dåligt morgonhumör heller, vilket i sin tur gör att jag inte vågar ta ut mitt dåliga morgonhumör på honom!

Åh, hur ska jag klara en hel natt utan honom? Jag får kramas med trasselsudd istället....